Säkra byggnader

Behovet av säkerhet är ett av de mest grundläggande mänskliga behoven ⁽⁴²⁾, och byggnader finns för att ge människor ett säkert skydd mot miljön. Miljön blir dock tuffare. Klimatförändringarna intensifierar extrema väderhändelser, urbaniseringen förvärrar konsekvenserna av byggnadsbränder och digitaliseringen förstärker cybersäkerhetshoten. Samtidigt introducerar ny teknik nya säkerhetsrisker i takt med att den implementeras i byggnader.

Extrema väderhändelser blir mer intensiva. I USA har till exempel nio av de tio mest extrema nederbördsåren under perioden 1910–2024 alla inträffat sedan 1995 ⁽⁴³⁾. Globalt sett inträffade 170 översvämningskatastrofer 2023, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet under 1990-talet ⁽⁴⁴⁾. Dessutom har cyklonintensiteten också ökat avsevärt, med en anmärkningsvärd ökning i USA under de senaste 30 åren ⁽⁴⁵⁾.

Urbaniseringen förstärker effekterna av byggnadsbränder. När antalet människor som bor och arbetar i ett område ökar kommer konsekvenserna av byggnadsbränder att bli mer förödande – en trend som redan är uppenbar i USA, där bränder i andra byggnader under det senaste decenniet har ökat med 27%, och brandrelaterade dödsfall har ökat med 83% ⁽⁴⁶⁾.

Digitalisering av byggnader ökar också deras sårbarhet för cyberattacker. Kaspersky rapporterar att nästan 40% av datorerna som används för att hantera smarta fastighetsautomationssystem har utsatts för skadliga cyberattacker ⁽⁴⁷⁾. Ett slående exempel på den potentiella skadan från en till synes obetydlig IoT-enhet är ett kasino som hackades genom en smart termometer i sitt lobbyakvarium, vilket gav tillgång till deras databas med storspelare ⁽⁴⁸⁾.

Slutligen medför ny teknik nya säkerhetsrisker. Till exempel kan nya köldmedier med låg global uppvärmningspotential som används i kylare och värmepumpar vara brandfarliga eller giftiga. Litiumjonbatterier som används för energilagring riskerar ”termisk rusning”, en process som orsakar överhettning av batteriet, utsläpp av giftig gas och potentiell antändning. År 2023 noterade Storbritannien en ökning med 46% av bränder kopplade till litiumjonbatterier ⁽⁴⁹⁾.

Säkerhetsaspekter i konstruktion och drift kommer att bli allt mer avgörande för att säkerställa att byggnader fortsätter att tillhandahålla säkra miljöer för de boende.

Proaktiva åtgärder för att skydda byggnader mot extremt väder är mer kostnadseffektiva än reparationer efter incidenter. I översvämningsutsatta regioner kommer byggnader i allt högre grad att använda vattentåliga material som betong eller PVC-tegel istället för gipsskivor och plywood. Byggnader i områden med kraftig nederbörd kommer att ha förstärkta tak och rännor. I områden med hög risk för skogsbränder kommer byggnader att innehålla brandbeständiga material, fönsterluckor och sprinklersystem. Byggnader i cyklonutsatta områden kommer att konstrueras för att klara starkare vindbelastningar ⁽⁵⁰⁾.

Den ökande sannolikheten för och svårighetsgraden av byggnadsbränder kommer att driva fram högre brandsäkerhetsstandarder. Avancerade brandbeständiga material, såsom svällande beläggningar och kompositer, kommer att förbättra brandskyddet. Branddetekteringssystem som använder sammankopplade givare och AI kommer att förbättra realtidsövervakning och respons. Brand- och rökspridning i ventilationskanaler kommer i allt högre grad att styras av motordrivna spjäll, eftersom mekaniska spjäll inte längre är tillräckliga. Och brandsläckningssystem kommer att utvecklas med bredare användning av vattendimteknik och miljövänliga brandsläckningsmedel ⁽⁵¹⁾.

Ökande cybersäkerhetshot, i kombination med strängare regleringar som cyberresiliensförordningen, kommer att påskynda införandet av säkra kommunikationsprotokoll i fastighetsautomationssystem. Protokoll som utnyttjar teknik som TLS-baserad kryptering och certifikatbaserad autentisering kommer att möjliggöra säker och manipulationsskyddad kommunikation mellan enheter och system.

Slutligen kommer risker förknippade med ny byggnadsteknik att kräva riktade begränsningsstrategier. Rum för mekanisk utrustning som använder köldmedier med låg GWP, såsom R-290 (propan) och R-717 (ammoniak), kommer att kräva speciella gasdetektorer. På samma sätt kommer rum med litiumjonbatterier att vara utrustade med givare för att detektera väte och andra farliga gaser som eten, propen, metan och kolmonoxid ⁽⁵²⁾.