Hälsosamma inomhusutrymmen

Folk i industriländer tillbringar nästan 90% av sin tid i slutna byggnader ⁽⁵³⁾. Med ökande urbaniseringstakt kommer den globala befolkningen som tillbringar mer tid inomhus att öka ännu mer. Sedan pandemin har medvetenheten om hygien och inomhusluftkvalitet vuxit, och en undersökning bland 1 120 amerikanska arbetstagare visar utbredd oro över hälsoeffekterna av dålig inomhusluftkvalitet ⁽⁵⁴⁾. Denna trend påskyndas ytterligare av hälsoprioriteringar efter pandemin, luftföroreningar i städerna och ESG-strategier.

Pandemin och övergången till hybridarbetsmodeller har ökat uppmärksamheten på hygien och inomhusluftkvalitet i kontors- och bostadsutrymmen. Till exempel är det kritiskt att upprätthålla korrekta relativa luftfuktighetsnivåer mellan 40–60%, eftersom torra slemhinnor ökar infektionsrisken och virus överlever längre på torra ytor. På samma sätt kan ökad ventilation, minskad återcirkulation av inomhusluften och förbättrad luftfiltrering minska sjukfrånvaron från infektionssjukdomar med 9–20% ⁽⁵⁵⁾.

När stadsbefolkningen växer ökar också koncentrationerna av luftföroreningar i städerna. Idag bor 99% av världens befolkning på platser där luftföroreningarna överskrider WHO:s riktlinjer ⁽⁵⁶⁾. År 2023 överskred Delhis genomsnittliga PM2.5-koncentration av partiklar WHO:s riktlinjer med över 20 gånger ⁽⁵⁷⁾. Både kort- och långtidsexponering för luftföroreningar förvärrar hälsoproblemen, ökar luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar, sjukvårdskostnader och dödlighet, där WHO kopplar luftföroreningar till 6,7 miljoner förtida dödsfall årligen ⁽⁵⁶⁾.

Dessutom integrerar investerare och boende i allt högre grad hälsomätetal i sina ESG-strategier. Samtidigt som detta bidrar till bredare samhällsnytta ger det också omedelbara fördelar för investerare och hyresgäster. Investerare ser upp till 7,7% ökning av hyrorna för certifierade hälsosamma byggnader ⁽⁵⁸⁾an boende drar nytta av en 8% stor förbättring av de anställdas prestationer tack vare bättre inomhusluftkvalitet ⁽⁵⁹⁾.

I takt med att efterfrågan på hälsosamma inomhusutrymmen ökar kommer nya byggnader att prioritera boendes välbefinnande i allt högre grad, medan befintliga strukturer kommer att byggas om för att uppfylla dessa standarder. Funktioner som termisk komfort, hälsosam inomhusluftkvalitet, akustisk komfort och optimal belysning kommer att få allt större relevans. Högkvalitativa givare som mäter och övervakar dessa parametrar kommer att finnas överallt.

Termisk komfort är en viktig anledning till att vi har byggnader. Det spelar en betydande roll för hur vi upplever utrymmen där vi bor och arbetar. Sex primära variabler bidrar till en boendes termiska komfort: torrtemperatur, strålningstemperatur, relativ fuktighet, lufthastighet, ämnesomsättning och kläder ⁽⁶⁰⁾. De fyra första variablerna kan styras av HVAC-systemen för att ge de boende en hälsosam och bekväm miljö. Idag styr dock många byggnader inte dessa fyra variabler ordentligt.

God inomhusluftkvalitet främjar hälsa, välbefinnande och produktivitet. Den påverkas av de boendes andning (koldioxid, patogener), föroreningar utomhus (partiklar, skadliga gaser), inomhusutsläpp (flyktiga organiska föreningar) och grundutsläpp (radon). Effektiv ventilation och avancerad filtrering är avgörande, men många byggnader är fortfarande beroende av manuell fönsteröppning, vilket är ineffektivt för luftkvalitet och energianvändning.

Akustisk komfort är en nyckelfaktor för att skapa en produktiv och tillfredsställande miljö, eftersom oönskat inre och yttre buller kan störa arbete och avkoppling. Yttre buller har kopplats till hälsorisker som högt blodtryck, stroke och diabetes, samtidigt som det ökar irritationsnivån ⁽⁶¹⁾. Internt kan buller från elektronik, HVAC-system och boende minska koncentrationen och produktiviteten ⁽⁶¹⁾. För att möta dessa utmaningar förbättras den akustiska komforten av att dämpa yttre buller, hantera interna ljudkällor och använda ljudabsorberande material.

Optimal belysning säkerställer visuell komfort och minskar problem som trötta ögon, huvudvärk och produktivitetsförluster. Utöver visuella fördelar påverkar ljus avsevärt fysiologin genom att reglera dygnsrytmen, som styr vakenhet, matsmältning och sömn. Felaktig belysning kan störa denna rytm, vilket leder till sömnstörningar och högre risker för tillstånd som fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För att komma till rätta med detta kommer byggnader i allt högre grad att använda dygnsbelysning, bländskydd, automatisk skuggning, dimring och optimering av dagsljus ⁽⁶¹⁾.

De boendes välbefinnande kan också omfatta mer än bara dessa miljöfaktorer, såsom rening av dricksvatten, främjande av hälsosamma matvanor, uppmuntran till fysisk aktivitet och förbättrad psykisk och känslomässig hälsa genom byggnadskonstruktion. Många av dessa aspekter tas upp i dagens hälsocertifieringar, såsom WELL.

Föreskrifterna innehåller också i allt högre grad krav på hälsosam inomhusmiljö. Till exempel föreskriver det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) att nya icke-bostadshus med nollutsläpp, liksom de som genomgår större renoveringar, där det är rimligt, inkluderar mät- och styrsystem för att övervaka och reglera inomhusluftkvalitet ⁽²⁸⁾.