Blandade användningsområden och flexibla utrymmen

Pandemin förändrade snabbt hur vi lever, arbetar och interagerar. Kontor tömdes, köpcenter blev öde och hem förvandlades till arbetsplatser i takt med att människor anpassade sig till nya livsstilar.

I slutet av 2024 stod ca 20,1% av kontorslokalerna i USA tomma. Det är den högsta nivån på 30 år, med över 84 miljoner m2 [900 miljoner kvadratfot] tom kontorsyta – tillräckligt för att fylla New Yorks One World Trade Center 300 gånger ⁽⁶³⁾. På längre sikt uppskattar McKinsey & Company en minskning av efterfrågan på kontorslokaler med 13% år 2030 jämfört med nivåerna före pandemin ⁽⁶⁴⁾. Likaså står butikslokaler inför bestående utmaningar i och med tillväxten av e-handel, med en efterfrågan som beräknas vara 9% lägre år 2030 än före pandemin ⁽⁶⁴⁾. Däremot förväntas efterfrågan på bostadsyta öka, som inte drivs på av en återgång till stadskärnor utan av en befolkningstillväxt som motsvarar de trender som rådde före pandemin.

Denna skillnad belyser behovet av mer anpassningsförmåga i utrymmen, där utrymmen inte längre ses som något fast och permanent utan som något dynamiskt.

En byggnads förmåga att hantera förändringar håller på att bli en nyckelfaktor för dess livslängd, ekonomiska framgång och koldioxidavtryck. Som ett resultat kommer efterfrågan på byggnader för blandad användning och med anpassningsförmåga att fortsätta växa.

Byggnader för blandad användning integrerar flera funktioner, såsom bostäder, butiker, kontor och hotell, i en enda struktur för att maximera utrymmeseffektivitet och anpassningsförmåga. Att kombinera olika användningsfall i en struktur ger oöverträffade fördelar för de boende: ökad trafik för kommersiella hyresgäster och förbättrad bekvämlighet för boende. Byggnader för blandad användning har även fördelar för hyresvärdarna. Detta inkluderar högre hyror, eftersom kontorslokaler i miljöer med blandad användning kan ge upp till 33% högre hyresnivåer och ökad flexibilitet för att flytta ytor från ett användningsfall till ett annat ⁽⁶⁵⁾. Övergången till byggnader för blandad användning pågår redan. I USA fanns det till exempel nästan 200 gallerior i januari 2022 som hade planer på att införliva bostäder och omvandla lediga butikslokaler till bostäder ⁽⁶⁶⁾.

Detta koncept med anpassningsförmåga sträcker sig till bredare arkitektoniska lösningar och flexibla byggnader. Flexibla byggnader inkluderar omkonfigurerbara layouter med rörliga väggar, vilket gör det möjligt för byggnader att enkelt växla mellan användningsområden. Omkonfigurerbara layouter bidrar också till en minskning av inbäddade utsläpp när livslängden för byggnader, eller delar av dessa, förlängs. För att stödja denna flexibilitet krävs dock infrastruktur som modulära ledningar, rör och HVAC-system som kan anpassas till olika konfigurationer eller belastningar utan omfattande renoveringar. I Zürich visade en fallstudie att rörliga väggar och oberoende tekniska system i en kontorsbyggnad kan frigöra nästan 550 miljoner USD i värde genom att omvandla lediga utrymmen till co-working-enheter eller bostäder, vilket minskar risken för tomma lokaler med över 70% ⁽⁶⁷⁾. På samma sätt möjliggör innovativa hissystem nu en enda hissgrupp att tjäna flera applikationer, såsom bostäder, kontor eller hotell, vilket gör det enkelt att inhysa varierande applikationer eller passagerargrupper ⁽⁶⁸⁾. Dessa flexibla konstruktioner innebär dock även utmaningar. Komplexare ledningar, rör och HVAC-system har ofta högre initiala kostnader och, om de inte implementeras korrekt, även högre energiförbrukning jämfört med skräddarsydda konstruktioner. Att balansera anpassningsförmåga med kostnadseffektivitet och hållbarhet är avgörande för att maximera det långsiktiga värdet hos flexibla utrymmen.