Uppkopplade byggnader

Idag finns det cirka 2 miljarder IoT-enheter (Internet of Things) installerade i byggnader, ett antal som förväntas växa med 13,7% årligen framöver ⁽⁶⁹⁾. IoT-enheter i byggnader är nätverk av sammankopplade givare, system och utrustning som samlar in och utbyter data för att optimera driften, öka energieffektiviteten och förbättra boendekomforten och säkerheten. Detta inkluderar uppkopplade säkerhets- och passersystem, HVAC- och energiledningssystem för byggnader, ledningssystem för arbetsplatser, smarta belysningssystem, rulltrappor och hissar, parkeringssystem, brand- och säkerhetssystem och övervakning av inomhusmiljökvalitet. En enda byggnad som inhyser tiotusentals IoT-enheter gör dem till några av de mest komplexa styrsystemen i världen – till och med mer komplexa än autonoma fordon eller industrirobotar.

Att integrera IoT-enheter i byggnader erbjuder betydande möjligheter, men deras fulla potential begränsas av flera utmaningar. Ett av de främsta hindren är interoperabilitet, eftersom många IoT-enheter förlitar sig på proprietära protokoll, vilket komplicerar integrationen av system över olika vertikaler för fastighetsautomation och hindrar smidig drift. Skalbarhet förblir ett annat omfattande hinder, eftersom hanteringen av expanderande IoT-nätverk blir allt mer komplex utan IoT-enheter som automatiskt kan känna igen och koordinera med andra IoT-enheter. Dessutom är uppgraderingsmöjligheterna avgörande, eftersom IoT-enheters firmware ofta blir föråldrad mycket snabbare än hårdvaran på grund av avancerad teknik, vilket kräver regelbundna uppdateringar för att säkerställa effektiv och säker drift.

Smidig integration mellan olika domäner inom fastighetsautomation kommer inte bara att frigöra ny potential för effektivare energihantering och ytterligare kostnadsminskningar, utan också introducera nya användningsområden och ge en helt ny användarupplevelse. Till exempel kan HVAC-system dynamiskt justera temperaturer och ventilation i kontor och konferensrum baserat på förväntad beläggning, väderprognoser och individuella preferenser. Smarta belysningssystem kan anpassa ljusstyrkan till solskensnivåer och på så sätt efterlikna naturliga dagsljusförändringar för att främja dygnsrytmer. Dessutom kan intelligent infrastruktur möjliggöra platsmedvetna interaktioner, personlig skyltning för evenemang och besökare, tillgång till arbetsytor och mötesrum i realtid och automatisk frigöring av lediga reserverade utrymmen ⁽⁷⁰⁾. För att möjliggöra dessa framsteg måste de nuvarande hindren för interoperabilitet, skalbarhet, uppgraderingsmöjligheter och överbelastning av data övervinnas.

Interoperabilitetsutmaningar kan lösas genom att anta IP-baserade kommunikationsprotokoll, vilket möjliggör smidig interaktion mellan IoT-enheter från olika tillverkare. En enhetlig IP-baserad infrastruktur förenklar nätverkshanteringen, minskar kostnader förknippade med proprietära lösningar och låter olika fastighetssystem dela data över ett enda IP-stamnät. ⁽⁷¹⁾. Denna förändring kommer dock att kräva större engagemang från IT-ledningsgrupper i konstruktion, igångkörning och beslutsfattande processer för fastighetsautomationssystem.

För att komma till rätta med skalbarhetsutmaningarna krävs semantiska domänmodeller, som definierar relationer mellan komponenter, system och dataflöden inom fastighetsautomation. Dessa modeller ger datakontext, vilket gör att komplexa system kan konfigurera sig själva.

Slutligen kommer automatiserad uppgradering av IoT-enheter också att vara avgörande för att ta itu med säkerhetsproblem, eftersom det är opraktiskt att manuellt patcha tusentals enheter i en byggnad. Säkra uppdateringar över nätverket kommer att vara beroende av att utmaningar kring interoperabilitet löses.