Integrerad planering, installation och igångkörning

Mellan 2000 och 2022 växte den globala byggindustrins arbetsproduktivitet med mindre än 0,5% årligen, vilket betydligt släpade efter produktivitetsökningen på 2% i den bredare ekonomin ⁽⁷²⁾. Bland annat hindras framsteg av ihållande ineffektivitet i projektledningsmetoder och bristande användning av digitala verktyg i planering och framstegsövervakning.

Konventionella metoder för byggprojektledning förbiser ofta de komplexa ömsesidiga beroendena mellan branscher. Varje part förväntas enbart fokusera på sina specialiserade uppgifter och sträva efter sina egna avtalsmässigt definierade mål. Detta isolerade tillvägagångssätt leder till betydande fragmentering och avledande intressen inte bara mellan branscher utan också mellan projektets planerings-,genomförande och driftfaser.

Nuvarande planeringsprocesser speglar denna fragmentering. De består av flera frånkopplade aktiviteter, inklusive arkitektonisk design, konstruktionsteknik och mekanisk och elektrisk planering. Dessa aktiviteter kan köras sekventiellt eller parallellt, även om de fortfarande är frånkopplade med begränsat datautbyte mellan dem. Denna brist i datautbytet förlänger projektens tidsramar och leder ofta till designkonflikter, t.ex. att installationen av HVAC-kanaler krockar med rörsystem eller andra byggnadssystem. Sådana problem identifieras ofta först under genomförandefasen, vilket kräver kostsamma justeringar på plats. Dessutom görs igångkörningen av fastighetsautomationsenheter fortfarande oftast manuellt, vilket gör att processen är känslig för fel och att enheterna inte fungerar optimalt. Under byggnadens livslängd på över 20 år minskar underhållsåtgärderna ofta effektiviteten ytterligare.

Dessutom hindrar föråldrade metoder för framstegsövervakning och kvalitetskontroll realtidsinformation, vilket gör det svårt för projektledare att identifiera och åtgärda flaskhalsar proaktivt.

Sammanfattningsvis leder dessa utmaningar ofta till inkonsekvenser och fel i projektgenomförandet, vilket medför kostsamma omarbetningar och förseningar. Detta understryker det akuta behovet av ett mer integrerat, digitaliserat förhållningssätt till projektplanering och genomförande.

Ett mer integrerat och digitalt förhållningssätt till planering, installation och igångkörning kan råda bot på de tidigare nämnda utmaningarna. Det handlar bland annat om att införa nya metoder för projektledning, utnyttja digitala planeringsverktyg och använda plattformar för hantering av digitala arbetsflöden.

Nya och mer kollaborativa projektledningsmetoder, såsom integrerad projektleverans, kommer att bidra till att samordna alla parters intressen i ett byggprojekt. Integrerad projektleverans är ett tillvägagångssätt där alla relevanta deltagare är involverade från första början av ett projekt, tillför sin expertis och delar både fördelar och risker. Detta tillvägagångssätt minskar isolerat tänkande, minimerar konstruktionskonflikter, förhindrar materialspill och omarbetning och leder i slutändan till snabbare projektleverans och lägre kostnader ⁽⁷³⁾.

Digitala planeringsverktyg, som BIM (Building Information Modeling) eller generativ design, stöder projektledning i samverkan och kommer att användas i allt större utsträckning. BIM ger en digital 3D-representation av ett projekts fysiska och funktionella egenskaper, vilket säkerställer korrekt och uppdaterad information och fungerar som en pålitlig grund för beslutsfattande under hela projektets livscykel. Med hjälp av AI kan BIM-verktyg också automatiskt identifiera potentiella problem innan de uppstår eller öka planeringseffektiviteten och variantdiskussionen med hjälp av algoritmbaserad och automatiserad planering. Undersökningar visar att 75% av BIM-användarna rapporterar en positiv avkastning på investeringen. Utöver sin design kan BIM även modellera genomförandescheman (BIM 4D) och kostnader (BIM 5D), vilket hjälper till att hålla projekten i tid och inom budget ⁽⁷⁴⁾. Användningen av BIM banar också vägen för digitala tvillingar, vilket lägger grunden för förbättringar av drifteffektiviteten under installations- och igångkörningsfaserna ⁽⁷⁵⁾. Data som behövs för igångkörning av en enhet kan laddas ner från en molnbaserad digital tvilling före leverans, vilket gör att enheterna kan komma fram förkonfigurerade och klara för installation på byggarbetsplatsen. Detta minskar installationstiden på plats, minimerar fel och säkerställer smidig integration mellan systemen.

Slutligen kommer digitala verktyg för hantering av arbetsflöden att förbättra materialhantering och framstegsspårning. Dessa verktyg möjliggör effektivisering av materialflöden och ger realtidsövervakning av byggaktiviteter. Med hjälp av teknik som inspektioner med hjälp av drönare kommer dessa verktyg att möjliggöra mer exakt framstegsspårning, identifiera potentiella förseningar och förbättra transparens och ansvar, vilket gör att projektteam snabbt kan anpassa sig till förändrade omständigheter.