Rapporteringskrav och transparens

Hållbarhetsrapportering innebär att offentliggöra hur ett företag integrerar faktorer kring miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) och vad man gör för att förbättra dem. Globalt är nästan 20 organisationer som strävar efter olika mål med och definierar standarder för hållbarhetsrapportering, inklusive ideella organisationer, företagskonsortier och FN-program ⁽²⁹⁾.

Denna heterogenitet gör harmoniseringen av rapporteringsstandarder till en enorm utmaning. Till exempel är företag som faller inom tillämpningsområdet för EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) skyldiga att rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som skiljer sig från de mest använda standarderna som utfärdats av Global Reporting Initiative (GRI). Samtidigt måste företag också följa EU:s taxonomiförordning, som betonar miljömässigt hållbar affärsverksamhet, och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD), som fokuserar på mänskliga rättigheter och miljömässig due diligence ⁽³⁰⁾.

Även om det kan vara komplicerat och kostsamt att följa olika ESG-krav innebär omfattande ESG-rapportering fördelar som sträcker sig utöver regelefterlevnad. Förbättrad ESG-transparens främjar ofta åtgärder genom att göra det möjligt för företag att identifiera ineffektivitet, minska kostnader och uppnå betydande ekonomiska vinster. En studie från McKinsey % Company visade att ett effektivt genomförande av ESG kan påverka rörelsevinsten med upp till 60%, till exempel genom minskad energiförbrukning eller lägre vattenintag ⁽³¹⁾.

Investerare i USA och Europa prioriterar också alltmer ESG-faktorer som en strategi för att minska risker och portföljvolatilitet ⁽³²⁾. Miljömätetal får ofta stor uppmärksamhet, särskilt frivilliga åtaganden till Science Based Targets initiative (SBTi), som många ledande företag ansluter sig till. Sociala faktorer som inomhusluftkvalitet, termisk komfort, belysning och ljudeffektnivåer är dock lika viktiga. Dessa faktorer påverkar direkt de boendes hälsa och välbefinnande, minskar långsiktiga risker, förebygger sjukdomar och ökar produktiviteten. Nu när 86% av S%P 500-företagen frivilligt offentliggör ESG-data har transparens blivit en standardförväntning, vilket stärker förtroendet bland investerare och kunder ⁽³³⁾.

Tillförlitliga data av hög kvalitet är avgörande för meningsfull ESG-rapportering. Många byggnader står dock inför utmaningar när det gäller att få fram och integrera dessa data. Kritiska mätvärden är ofta fragmenterade över system, levereras i inkompatibla format eller konsolideras manuellt med hjälp av grundläggande kalkylblad, vilket hindrar en tydlig förståelse av verksamheten. För att övervinna dessa hinder använder sig företag i allt högre grad av centraliserade rapporteringsplattformar och realtidsövervakningssystem, som samlar in och hanterar data i fastighetsportföljer för beslutsfattande och offentlig rapportering.

Noggrann datainsamling på detaljerade nivåer möjliggör bättre insikter i fastighetsdrift och resursoptimering. Till exempel kräver Tysklands ”Heizkostenverordnung” (förordning om uppvärmningskostnader) detaljerad mätning och fördelning av kostnader för uppvärmning och varmvatten, vilket kräver att fastighetsägare installerar enheter som spårar individuell energiförbrukning och ger transparens i månadsanvändningen. Sådana regleringar understryker vikten av data för att främja hållbarhet och effektivitet. På samma sätt är övervakning och rapportering en integrerad del av vissa certifieringar för gröna byggnader, såsom RESET, som kräver att ackrediterade IEQ-monitorer ansluter till RESET Cloud och rapporterar data var 30:e minut ⁽³⁴⁾.