Klimatanpassning

2024 översteg den globala medeltemperaturen 1,5 C [2,7 F] över förindustriella nivåer för första gången, vilket markerar det varmaste året någonsin och fortsätter en oroande trend där 24 av de varmaste åren har inträffat sedan 2000 ⁽¹⁾. Detta mönster förväntas accelerera, och den globala medeltemperaturen förväntas stiga med 2 C [3,6 F] eller mer fram till 2050 om alla nuvarande politiska åtgärder genomförs ⁽²⁾. Enligt International Energy Agency (IEA) resulterar varje ökning om 1 °C [1,8 °F] av globala temperaturer i en ökning med 25% av globala graddagar för kylning (Cooling Degree Days – CCD). CDD är ett mått på hur mycket och hur länge utomhustemperaturen överstiger en viss baslinje, vanligtvis 18 °C [64,4 °F], vilket innebär ett betydligt högre behov av kylning framöver.

År 2050 förväntas nästan 1 000 städer ha genomsnittliga maxtemperaturer under sommaren på 35 °C [95 °F] eller mer, vilket är en ökning från 354 städer idag och som sätter 1,6 miljarder stadsbor i riskzonen för extrem värme – en ökning med 800% ⁽³⁾. Denna eskalerande värme kommer att störa ekosystemen, belasta sjukvårdssystemen och lägga allvarliga bördor på globala ekonomier. Värmestress förväntas minska den globala arbetstiden med 2,2% år 2030, vilket motsvarar en förlust av 80 miljoner heltidsjobb ⁽⁴⁾. För närvarande står värmerelaterade dödsfall för nästan en halv miljon dödsfall årligen, en siffra som sannolikt kommer att stiga ytterligare på grund av åldrande befolkningar och snabb urbanisering ⁽⁵⁾. Till exempel ser städer som Delhi och Karachi en ökad frekvens av dödliga värmeböljor som skördar tusentals liv och oproportionerligt drabbar utsatta befolkningar, inklusive äldre ⁽⁶⁾.

I en värld som blir allt varmare kommer byggnader att spela en avgörande roll för att skydda folkhälsan och upprätthålla produktiviteten. Arkitektonisk design, materialval för byggnadsskal och införande av effektiva kylsystem kommer att bli avgörande.

För att minska solvärmeökningen kommer framtida konstruktioner att integrera funktioner som portiker, spaljéer, markiser, jalusier och persienner. Strategisk byggnadsorientering och vegetativa lösningar, som gröna tak och levande väggar, kommer att förbättra isoleringen och minimera värmeupptagningen. Landskapsarkitektur med lövträd och grönska i städer kommer att förbättra luftflödet, ge skugga under varma dagar och sänka omgivningstemperaturerna med flera grader. Att balansera det estetiskt tilltalande med energieffektivitet är dock fortfarande en utmaning. Visuella överväganden bör inte längre överskugga praktiska funktioner som skuggstrukturer ⁽⁷⁾.

Byggnadsskalmaterial kommer också att spela en allt viktigare roll. Material med hög termisk massa, såsom sten och jord, som vanligtvis används i traditionella byggnader i Medelhavsområdet och Nordafrika, reglerar inomhustemperaturer på ett naturligt sätt och minskar beroendet av mekanisk kylning ⁽⁷⁾. Innovativa material som vakuumisoleringspaneler, silikagel och avancerade beläggningar med reflekterande egenskaper flyttar fram gränserna för effektivitet. Dessa tekniker möjliggör tunnare isolering med upp till fem gånger effektiviteten jämfört med konventionella material.

Trots att dessa passiva kylningsåtgärder sannolikt kommer att införas, kommer efterfrågan på aktiva kylsystem som kan anpassas till extrema väderförhållanden att öka kraftigt över hela världen, vilket beror på både tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier. I tillväxtekonomier kommer stigande inkomster och förbättrad tillgång till el att öka installationstakten för luftkonditioneringsanläggningar. I utvecklade ekonomier – ofta belägna i mer tempererade regioner – kommer stigande temperaturer och införandet av värmepumpar, som kan ge kyla när de körs omvänt, att öka elbehovet. Följaktligen håller kylning på att bli den snabbast växande energianvändningen i byggnader. Enligt IEA förväntas det globala energibehovet för utrymmeskylning mer än tredubblas till 2050, vilket förbrukar lika mycket el som Kina och Indien använder idag tillsammans ⁽⁷⁾. Denna ökade efterfrågan understryker det akuta behovet av smarta kylningsstrategier, som nattkyla i byggnader och energieffektiva kylningslösningar.