I takt med att temperaturerna stiger ökar pressen på byggnader att uppfylla sitt huvudsyfte, nämligen att skydda de boende mot extrema utomhusförhållanden. Denna förändring kommer att få konsekvenser för konstruktionen av byggnader och deras omgivningar, påverka materialvalet för byggnadsskal och öka användningen av kylsystem.

Ungefär en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kommer från byggnadsverksamhet. För att uppnå nettonoll år 2050 krävs fortsatt avkarbonisering i byggnader och minskad energiintensitet genom optimering av hur termisk energi genereras, återvinns, lagras och förbrukas.

Nästan 10% av koldioxiden som släpps ut globalt kommer från konstruktion, underhåll, renovering och rivning av byggnader. För att uppnå nettonoll krävs att man inte bara minskar de driftsrelaterade utsläppen utan också de inbäddade utsläppen genom att använda mindre nytt eller återanvänt material, gå över till biobaserade material och förbättra konventionella byggmaterial.

Regeringar övergår från frivilliga åtaganden enligt Parisavtalet till bindande energikrav som avser koldioxidutsläpp från byggnader. Medan byggnormerna för att minska driftsrelaterade utsläpp kommer att skärpas globalt kommer bestämmelserna också att utökas för att ta itu med inbäddat kol för att tillhandahålla transparenta livscykeldata om byggmaterial.

Komplexiteten kring hållbarhetsrapportering bär på harmoniseringsutmaningar, men ESG-rapportering främjar effektivitet, minskar risker och möter allt mer investerares och kunders förväntningar. Tillförlitlig aggregering av detaljerade data kommer att vara nyckeln till rapportering av efterlevnad och resursoptimering.

Byggbranschen står inför en betydande brist på kvalificerad arbetskraft, som förvärras av att allt fler går i pension – en fråga som är ännu mer akut inom HVAC-sektorn. För att komma till rätta med detta kommer byggbranschen att investera i sin image, skala upp utbildningen av ny kompetens inom yrkesbranschen och utnyttja tekniken.

Byggnader utgör ryggraden i det moderna livet och ger stabila miljöer för boende, arbete och nöje. Fyra kritiska faktorer – extrema väderhändelser, urbanisering, cyberhot och framväxande byggnadsteknik – understryker dock det trängande behovet av att förbättra byggnadssäkerheten för att bättre skydda de boende.

Människor tillbringar nästan 90% av sin tid inomhus, med en ökande medvetenhet efter pandemin om hälsosamma inomhusutrymmen, ett behov som ytterligare påskyndas på grund av luftföroreningar och växande förväntningar från investerare och hyresgäster. Detta kommer att prägla konstruktionen av nya byggnader och retrofit-projekt för att prioritera de boendes välbefinnande, med fokus mer på termisk komfort, luftkvalitet, akustisk komfort och optimal belysning.

Pandemin har snabbt förändrat vardagen genom att tömma kontor och gallerior och förvandla hem till arbetsplatser. Detta kommer att efterlämna en bestående effekt och förändra ett långvarigt paradigm, där utrymmen inte längre är konstanta i form och funktion, utan dynamiska för att möta föränderliga krav.

Antalet IoT-aktiverade enheter i byggnader ökar snabbt, men flera utmaningar, t.ex. begränsad interoperabilitet och skalbarhet, brist på uppgraderingsmöjligheter och överbelastning av data, utgör fortfarande en bromskloss för deras fulla potential. IP-baserade kommunikationsprotokoll, semantiska domänmodeller och säkra uppdateringar över nätverket kommer att hjälpa till att övervinna dessa hinder och möjliggöra nya användningsfall.

Den globala arbetsproduktiviteten inom byggsektorn släpar efter andra branscher på grund av fragmenterad planering, genomförande och drift, begränsat datautbyte och föråldrade metoder för framstegsövervakning. Innovativa tillvägagångssätt som integrerad projektleverans, avancerad digital planering och digital arbetsflödeshantering hjälper till att effektivisera genomförandet av projektet, vilket minskar kostsamma omarbetningar och projektförseningar.

Den globala marknaden för fastighetsautomationssystem växer snabbt, men nuvarande system kämpar med fragmenterad drift och ineffektivitet. Nästa generations fastighetsautomationssystem kommer att kombinera djupare integration med decentraliserad intelligens, plattare arkitekturer och AI-drivna funktioner för att förbättra energieffektiviteten, boendekomforten och den operativa motståndskraften.